Tillbaka och på Ullmarknad i Österbybruk

Det är fem månader sedan jag orkade blogga, men nu ska jag göra ett försök igen. Att det har känt så svårt/helt omöjligt att göra det beror på att det ligger för nära det jobb som jag inte har kunnat vara på. Sedan ett tag har jag arbetstränat på ett annat ställe och är nu uppe i 15 h/vecka, men det är svårt att orka med något annat. Men jag hoppas att bli starkare och starkare. Hoppas också att kunna fortsätta att blogga.

Igår tyckte min kära man att jag behövde lite uppmuntran och han körde mig till Österbybruk där det var Ullmarknad.

 

Så här såg "huvudgatan" ut. Försäljning på båda sidorna, ganska mycket folk och ett strålande väder. Jag träffade några stickvänner och det var roligt att ses.

Flera workshops fanns det, yllebroderi, tovning och en del andra. Det fanns också många olika spinnrockar att testa, men jag klarade inte av det i den miljön. Jag behöver nog lite mer lugn och ro för det.

Nål, garn och beskrivning på smygmaskvirkade vantar kunde jag inte motstå.

Fin ull för framtida tovningsprojekt, kom också med hem.

Luffarslöjd att hänga sitt garnnystan på. Förr användes de av vallpigorna som gick och stickade när de var ute på fäbodarna. Jag vet att min mormor kunde gå och sticka och jag tror att min mamma också har kunnat det.

Kanske jag borde öva på det.

En bok om att komma vidare genom skapande lät för spännande för att jag skulle kunna låta bli att köpa.

Eftersom jag behöver mycket lugn och ro gick vi vidare till Orangeriet och den fina trädgården där det fanns mycket att vila ögonen på.

Stora, vackra blomsterland.

En fin liten ek som gav lagom fikaskugga.

 

 Mycket humle på störarna.

  Fina blomsterland med inslag av grönsaker. Det ljusgröna innanför lejongapen är vanlig sallad :) väldigt effektfullt.

 Ätbara rosenbönor i spaljebågar av armeringsjärn.

Innan vi åkte hem gick vi ner till herrgårdsparken för att titta på en utställning om ull, men där blev inga bilder tagna. Mitt huvud var fyllt med intryck.

 

Jag som älskar allér tyckte att det blev för mycket med fyra dubbelrader med lindar.

Jag kom hem, galet trött men glad :)

 

Förvaringar

Idag har det varit en kraftsugande dag, men jag klarade det och i morgon kan jag vila. Igår blåste det så jag inte ville gå ut överhuvudtaget, enda gången var när jag åkte ner till träningen. I morse var det -8,4 när jag vaknade och det har inte varit över nollan på hela dagen.

Hoppas på att det blir varmare snart igen för idag köpte jag lite frön och

Dahlia-knölar. Längtan efter att så och plantera måste vara ett tecken på att jag är på väg att må bättre.

 

Innan det blev för mörkt hann jag fota de förvaringar som jag sydde på sydagen i söndags. Orange är en av mina favoritfärger och det gick att få ut två av 6 remsor på fullbredd, så varför bara göra en :) Den med döskallar är inte alls min stil men den är tänkt till min ena syster, hon gillar sånt.

Pratar för mycket?

Ja det finns det de som tycker att jag gör :(

Tyvärr för dem så kommer jag nog inte att kunna ändra mig på den fronten och det vill jag inte heller. Igår hände något som gav mig ännu ett exempel på hur bra det är att prata mycket och lätt även med totala främlingar.
Jag stannade och tog upp kameran inför en vacker solnedgång och det gjorde också en tjej på cykel.

Vi började prata om naturen, livet, skapande och en del annat (jag på knagglig engelska). Hon var från USA och hade bott här i drygt ett år. Vi bytte telefonnummer och jag hoppas att vi snart kommer att träffas igen.

Hope to see you soon Heidi.

 

Vår vackra vår

Visst är det en underbar tid just nu. Jo jag vet att det säkert kommer bakslag men det hindrar inte mig att försöka njuta så mycket jag bara kan.

Man vet aldrig hur länge det fina håller i sig.

I min trädgård blommar det redan överallt

Nässelfjärilarna fick sitta upp och ner för att komma åt godiset i snödropparna.

och biet som syns till vänster hade så mycket orange pollen på benen

att det knappt kunde flyga.

I helgen var jag på "textilkonferens" som någon döpte om vår kviltträff till :)
Jag sydde fyra förvaringar

och en "rufskvilt", som ska klippas, tvättas, tumlas och borstas för att få det slutgiltiga utseendet.

Min trasmattefilt har varit klar i några veckor, det är färgglad, varm och mjuk. Virkad i ett blandgarn, ull och sojabönsfiber.

Jag önskar och hoppas på många härliga vårdagar.

 



Bra och dåliga dagar

Igår var det en bra dag, i alla fall på eftermiddagen.

Jag behövde solglasögon för att kunna köra bil, jag brydde mig inte om att det syntes hur skitiga mina fönster var för det berodde på att solen sken :)

 

I min trädgård blommar snödroppar ...

 ... och till min förvåning även en vildsådd pensé.

 Jag har ju inte sytt så mycket det senaste året men när Gunilla bad mig sy ett täcke till sitt senaste barnbarn kunde jag inte säga nej. Jag hade sytt till de andra tidigare. Det här var till en liten Stella, så mormor tyckte att det skulle passa med stjärnor. Att brodera namnet var mitt eget påhitt.

Det var nästan för ljust för att fota täcket, det är inte ett problem

som varit aktuellt på länge. Men jag hade tänkt överlämna täcket på måndagseftermiddagen då Gunilla och jag tränar ihop.

Ja ni läste inte fel jag har börjat träna, lugnt och försiktigt :)

 

Idag har det varit en helt annan dag. Gårdagen tog ut sin rätt, psykologbesök och träning samma dag blev för mycket. Solen ville inte skina och inte jag heller. Uppkrupen i soffan under en filt har jag väntat på bättre dagar och en mer ork.
Det enda som gjort mig glad är sockorna jag fick av min mamma. Jag måste nog köpa nya träskor som passar till dem. 

 

 



Marodörer

Hjortmarodörer kallar jag dem idag, det kan bli hjortdjävlar om det fortsätter så här. För några år sedan hade vi väldiga problem med dovhjortar, de åt upp det mesta i vår trädgård - året runt. Nu har vi klarat oss skapligt ett tag men igår började årets invasion. Mer om det i gårdagens inlägg.
I morse fortsatte det, dans runt gran och flaggstång och total massaker av havrekärven, tuktning av klätterhortensian och nerklippning av lavendeln vid växthuset. Jag är rädd att det kommer att fortsätta.

När jag tittade ut genom vardagsrumsfönstret stod ett gäng kvar ganska nära. De försvinner inte ens om man skriker på dem utan hoppar bara lite fånigt i sidled.

 

Här har vi också en marodör, det tycker i alla fall talgoxar och blåmesar.

Herr hackspett hade nästan lyckats få ut hela det kvarvarande talgstycket ur clementinnätet den hänger i. Nu är den säkert helt väck, men han behövde väl också mat.

Tur att det finns mer att hänga ut till småfåglarna.

 

 

 



Sommarkänsla mitt i vintern

Nu tror ni nog att jag blivit alldeles knäpp, men sommarkänslan varade bara ett kort ögonblick mitt i snöskottandet. Snön hade tryckt ner och ut lavendeln över trädgårdsgången, så när jag skottade kom det plötsligt den allra starkaste, ljuvligaste doften. En helt underbar överraskning :) Tyvärr förtog det fortsatta skottandet den härliga känslan snabbt. Snöskottande är verkligen inte det bästa jag vet, men jag får ju motion.

 

Så här ser min fågelgodisgran ut idag :( inte alls som på det tidigare inlägget.

Jag trodde inte att kärven skulle locka så mycket och det gjorde den inte heller för fåglarna men hjortflocken som kom förbi gillade den skarpt. All havre är uppäten och en del av halmen ligger spridd runt om. Men det är inte det som oroar mig mest utan att de också tuggade i sig de aluminiumformar som var fyllda med fågelgodis. Bara en tom finns kvar i toppen. Jag är nu väldigt orolig hur det kommer att gå med deras magar, tuggade och nersvalda folieformar måste kunna göra stor skada på tarmarna. Jag kan bli anklagad för djurmisshandel, alldeles utan uppsåt.

 

Jag är glad att jag kunde ha det varmt och skönt inomhus.

En brasa är aldrig fel när det drar kallt.

 

I mitt knä är det extra varmt för där ligger mitt pågående virkprojekt - Trasmattefilten - virkad med ett garn som är en blandning av ull och soyabönsfiber.

Den kommer nog vara en virkning som kommer att räcka länge. Den kommer att varvas med andra stickningar och virkningar, för lite enformig är den allt. Men ibland behöver jag bara att händerna får röra sig så att själen kan få ro.

 

Jag är och får en hemlis

I ett liten stund av övermod bestämde jag mig att anmäla mig till

 Stickameras hemlis-byte och för att du som blir min hemlis

ska veta lite om mig så fanns det lite frågor jag skulle svara på

1. Vilken sorts garn tycker du mest om? (Ull, akryl, bomull osv.) Är det något material du absolut inte tycker om? Mjuk ull, ull/bomullsblandningar men även lin och roliga blandgarner, ren akryl är oftast lite tråkig.

2. Vilka är dina favoritfärger? Rött, orange och lila men färger i allmänhet gör mig glad.

3. Är det någon färg du absolut inte tycker om? Pasteller är kanske inte riktigt är min stil.

4. Vilken sorts stickor tycker du bäst om/använder du helst? (Trä, metall, plast? Rundstickor, raka, strumpstickor?) Stickar mest med rundstickor pga av axelproblem och då allra helst Knitpros Cubics.

5. Hur länge har du stickat? Anser du dig vara nybörjare, avancerad eller mittemellan? Länge, men är inte alls avancerad i min stickning, mer som en nybörjare.

6. Dricker du kaffe? Te? Alltid te och aldrig, aldrig kaffe.

7. Är du allergisk mot något? Skaldjur, rök och parfym

8. Vilken slags musik tycker du om? Allätare är ju ett trist ord, men jag gillar verkligen många olika sorter. Men vispop, singer/songwriter och vokalgrupper gillar jag. Är så gammal så jag växt upp med proggmusik och det har nog också satt sina spår. 

9. Favoritgodis? Mörk choklad, söt lakrits och mitt absolut bästa är "blå knappar" (de med små kulor på som finns i engelsk konfekt)

10. Håller du på med någon annan “skapande hobby”, förutom stickning? (Spinna, scrapbooking, virkning osv.) Jag är blandmissbrukare; syr lapptäcken och kläder, virkar och har just börjat testa krokning.

11. Vad tycker du är roligast att sticka? Mössor? Sjalar? Tröjor? osv… Mest sjalar av olika slag.

12. Prenumererar du på någon sticktidning? Nej men köper många böcker.

13. Har du något drömprojekt på önskelistan? Åh, massor!

14. Använder du pulsvärmare/handledsvärmare? I så fall, vad är ditt handledsmått? Ja, ca 18 cm.

15. Tycker du om att sticka pulsvärmare? Ja.

16. Stickar du sockor? Nej, tyvärr kan jag inte det.

17. Vad har du för fotstorlek? (T.ex. längd, omkrets på tjockaste stället.) 39-40, ca 24 cm lång och 24 cm runt.

18. När fyller du år? I augusti

19. Stickar du med pärlor? Har inte gjort det, men fick ett underbart garn med pärlor i julklapp, så snart ska jag testa.

20. Vilken slags böcker (ej stickning) läser du helst? (Deckare? Fakta? Romaner?) Romaner, feel good-böcker och fakta. Har tidigare läst väldigt mycket deckare, men nu klarar jag varken att läsa om eller se våld.

Isande kallt

Idag har det varit iskallt här, -16 när jag vaknade och fortfarande -12 långt fram emot lunch. TV-vädret sa -3 !?! Jag hade tänkt ta en långpromenad eftersom solen äntligen sken men det var så kallt att jag höll mig på tomten.

Min terapeut säger ofta att jag måste lära mig att se det vackra även i sånt jag inte direkt gillar. Så jag tittade på...
Det hemgjorda fågelgodiset i granen. Kärven tror jag inte att det äts så mycket av men den ger lite skydd.

Trädkojan ser kall ut och den längtar nog efter värme och barnbarnen.

 Frosten gnistrade i gräset.

 

När jag ändå var ute och solen sken så passade jag på att fota lite stickat.
En halstub som på bilden är dubbelvikt, men som går att dra upp som kombinerad luva och halsvärmare.

 Till sist en tjock, mjuk sjal i ett röd-svart garn med guldinslag.

Jag hoppas på sol i morgon också.



Slö soffpotatissöndag

Efter både en fredags-och lördagseftermiddag och kväll tillsammans med barnbarn då det var full fart så blev söndagen väldigt slö. Men jag kände att jag behövde det. Mycket sport på TV gjorde det lätt att sitta still i många timmar.

Stickade lite på en sjal, virkade några lååånga varv på min filt.

 

När det var dags för lunch fixade jag även mat till fåglarna.
Kokosfett som jag sparat sedan vi gjorde struvor värmdes och blandades med kokosflingor, solroskärnor och mandelspån som jag hittade när jag skulle försöka städa skafferiet. Öppnade påsar med utgånget datum längst in, hur kan öppnade förpackningar hamna så långt in??

 

I  kväll fick jag ett litet ryck och gick ner i syrummet och började "macka" en kvilt. Den här är lite speciell för den är ett av mina terapiprojekt. Min terapeut jobbar annars med målning men det är jag värdelös på, så vi bestämde att jag skulle jobba med textil, hemma mellan besöken. En del är för personliga att visa, i alla fall just nu. Men den här kom till som en övning för att jag inte skulle tycka så illa om hösten. Att tänka mer positivt även om saker som jag inte gillade. För mig är/var hösten ett så stort förebud om mörker och elände att jag inte såg det vackra i färgerna. Så jag fick i uppgift att gå ut och fota, bli inspirerad och sy. Toppen syddes i september och nu ska jag förhoppningsvis orka kvilta den.

 

Barnsligt roligt

I söndags sydde vi i min kviltgrupp småväskor som vi ska skänka till förskolan.

Det här är de 10 som jag bidrar med.

I förra veckan blev också ett babytäcke färdigt och igår kunde jag lägga ut de heta djuren i snön och fota. Det var tur att jag gjorde det då för idag har det snöat precis hela dagen.

 

På stickfronten har det bara blivit upprepning och omnystning av tre olika saker där garnet inte har räckt till. Det är lite riskabelt att beräkna garnåtgången med egna mönster och istället för att lägga till något annat garn och kanske få något som jag inte blir nöjd med - så är det bara att börja om. Garnet räcker också längre på det sättet.

 

Lite roligare var det att sortera upp stickor och virknålar som jag fick av snälla Annika i måndags.

 



Sysöndag

Idag har vi i Dyngkviltarna haft terminens första sydag.

Det finns kanske några som undrar över gruppens namn. Visst syr vi saker ibland som inte blir så bra, men det är inte så att allt blir "skit". Namnet är inspirerat av folklustspelet "Dyngbröllop på Haneberg", vi håller nämligen till i Hanebergs gamla skola. En härlig lokal där det finns gamla skolplanscher på väggarna.

Sista gången på förra terminen så började några sy små väskor som vi ska skänka till förskolan i Näshulta. Eftersom det då fanns 39 barn inskrivna, och kanske har det tillkommit några, så måste många fler väskor tillverkas.

 

Först måste det väljas tyger, det tar den längsta tiden för en del :)

 

Sen ska det skäras remsor och foder, sys ihop och kviltas.
Det var full koncentration vid symaskinerna.

 

Många små, söta väskor är färdigsydda.

 

Jag tänkte att jag skulle vara extra rationell och planerade att sy 10 väskor samtidigt. Började hemma med att förbereda, men inte tillräckligt mycket.

Det resulterade i att jag nästan inte fick några helt färdiga. Så typiskt mig, vill alltid mer än jag klarar av. Men det finns inget slutdatum och det var inte bara jag som får "hemläxa".  

 

Min plan är att alla 10 ska bli färdiga under veckan.
Det är så härligt att klara av att sy igen :) jag är trött efter dagen men glad!